torsdag 14 april 2016

Ett projekt

När man har en liten bebis är alla saker som kräver tidspassning stora projekt.
Idag kom jag på att jag och Selma skulle ta bussen och åka till Ica Maxi och handla lite småjox. Så slipper Henke efter jobbet. Vi skulle vara lite hjälpsamma sådär.
Jag letade reda på tidtabellen för att se när lämplig buss skulle gå och kände lugnet. Vem har bråttom när man har bebis lixom?!

Tio minuter innan bussen skulle gå och jag var på väg till vagnen med Selma så brakar det till bak i rumpan på henne. 
Ingen fara på taket, ett blöjbyte skulle vi utan större bekymmer hinna med.
I raketfart bytte vi blöjan och som en målsökande missil rusade vi mot vagnen. Preciiiiiis när jag ska lägga mer Lill-Silleripp så kräks hon. *ögon smala som springor på mamman* STÖN!
River åt mig en onepiece från tvättstugan  och svirar om på spy-kråkan i ljusets hastighet. 
Nytt försök på vagnen. Gick bra det.
Klev in i telefonkiosken och snurrade ett varv a'la Stålmannen och sen iväg. Ett snabbt pitstop med soppåsen bara.
Å där, just  DÄR ser jag hur bussen åker iväg. Utan någon som helst chans att vi skulle hinna med. 
Vi var visst inte snabbare än ljuset eller innehade Stålmannen-skills på att klä oss superfort ;)
 

Fick ta med mig lillskruttan och gå hem igen. Invänta nästa buss.
Tack å lov kom vi med på den!

Nu är vi hemma sedan ett tag och vi överlevde första svängen tur och retur Maxi.
Nu finns det grejer till frukost och lite olika frukt.

Hon som vaknade på affären så mamman fick allvarlig ångest över hur hemresan skulle gå. Men den gick bra :) Hon dormade av igen ;)


2 kommentarer:

Ellinor sa...

Så bra beskrivet! Exakt så där var det ju att ha bäbis :)

Only me sa...

Tack :) Ja Hahahaga ;)