fredag 27 november 2015

Skoproblem och möte

Ameh vilken daaaaaag! Hade ett inledningsmöte på LSS med psykolog och arbetsterapeut idag och var därför tvungen att flexa ut strax efter kl 12. Tänkte att då har jag ju gott om tid att ta mig från sjukhuset och landa på plats innan mötet kl 13. Man ska dock aldrig förringa den där Murphy som ständigt och jämt måste visa upp fultrynet sitt fortast det inte är läge.
Så även idag. Givetvis.
Eftersom jag har enormt dålig koll på vad denna typ av möten egentligen innebär (trots att det står tydligt tycks min hjärna helt koppla bort sig och förståndet saknas fullständigt) så är jag alltid stressad och rädd inför denna typ av möten. Nya människor, oklart vart det är, vad vi ska prata om mm mm. Ja ni hajjar.
Just idag valde jag att ta på mig mina stövlar (de som katten kissade i) då de är lättare att gå i när det är halkigt ute. Givetvis, eftersom Murphy var i farten, så hade mina ben svällt precis i lagom tid tills det var dax att skynda sig iväg på bussen. Byter om så fort jag kan, kränger på mig stövlarna och ska dra upp dragkedjan och vad händer, om inte att den kör fast i det där skinnskyddet som ska göra att man inte råkar dra fast sitt eget skinn i blixtlåset. Fattar ni vad jag menar?! På insidan av blixtlåset alltså.
Ja så dragkedjan tvärfastnar halvvägs upp på en smällfet skvalpig vad och går inte rubba. Får panik, såklart. Drar och sliter så fingrarna värker. Det är kört. Håller nästan på att kissa på mig så jag måste rusa in på toa. En stövel på med halvuppdraget blixtlås och en fot bar. Fortsätter trilskas med blixtlåset som är helt stumt.
Vrålar lite i panik, hittar en sax och saxar av allt av skinnskyddet runt blixtlåset. Går ändån inte rubba :(
Inser att jag måste kuta för att hinna så jag får helt enkelt leva med att ena skon inte helt går att stänga och skyndar mig till bussen. Som jag givetvis missar. Hallelulja, nu ska ni veta att jag har panik på riktigt! Fortfarande skulle nog en "normal" människa inte känna stress eftersom jag (vad jag fått det förklarat) var ute i väldigt god tid (jag har problem med tidsuppfattning) men i mitt inre rådde kaos.
Lyckades under tiden jag fick vänta på nästa buss i varje fall få upp dragkedjan medelst våld.
Kom faktiskt i tid med säkert en minut till godo och detta trots att jag var övertygad om att jag skulle halka omkull på blankisen och bryta lårben och handled medan jag så fort det nu är möjligt när man är smällgravid, springa som ett jehu från en busshållplats som kändes som den låg en halvmil från stället där mötet skulle vara.
Mötet gick mycket bra.

Ms Fattso herself 

Efter mötet gick jag till Jessica och fick hjälp att få av skon vars dragkedja inte gick att dra ner efter mitt våldande tidigare på dagen. Himmel vad vi garvade xD Kaffe och surr blev det oxå. 

Ikväll har jag fått mitt hår piffat av bästa frissan Amanda :) äntligen! Känns så fräscht efter att topparna är kapade och utväxten färgad.

Antar att det är sovdax snart. Har ingen lust alls eftersom jag är inne i en sån där ickefantastisk period av inre stress och sömnsvårigheter men hur kul är det att alltid sitta uppe själv på helgkvällarna eller att ha sambon sovande (och alltså avge mitt triggerljud nummer ett) i soffan?! Ibland känns livet så jävla tråkigt! Vi hinner typ aldrig ses och när vi väl är hemma sitter man och våldssurfar i varsitt soffhörn och han vill sova före kl 21. Det är så himla tråkigt :(

Dax att avrunda. 
Önskar att jag hade orken att skriva om min sjuka dröm jag hade i natt men det får bero.
Hej då!

6 kommentarer:

Jennie sa...

Hahaha jisses! XD vilken jävla tur att mötet gick bra med den starten. :D Berätta gärna mer om det i sms om du vill. Jag är nyfiken på hur det går. :) Kram ♡

Only me sa...

Hahahaha ja jag vet, typiskt alltså. Ja jag är glad att det gick bra trots allt :)

Absolut kan jag berätta :D kram <3

Trollkatt sa...

Jag är likadan med avtalade tider, det är hemskt! Vilken tur att du hann i tid ändå <3.

Only me sa...

Ja visst är det jobbigt med denna tidsstress som alla möten och bestämda tider innebär. För mig spelar det ingen roll vad det handlar om, kan vara att hinna med bussen som går en viss tid till att vi ska få besök en viss tid och jag vill hinna saker innan, det blir för mkt för mig att hantera så då blir det panik x|
Skönt att höra att det finns andra som är lika ;)

Unknown sa...

Oj, lät inte kul att det blev sånt tjorv med blixtlåset. Har en kjol vars blixtlås inte går att dra ner mer än nån mm för då fastnar det i tyget. Och varje gång den ska användas så är det givetvis glömt och jag drar ner för långt.. :)

Only me sa...

Nä man blir lite less när sånt händer faktiskt :| ja tänk så snabbt man förtränger sånt där xD desto mer irriterande när man upprepar samma misstag flera gånger :/