Ngaaaaah! Så jävla kort stubin idag. Känner mig så stressad invändigt och helt utan någon som helst anledning. Har liksom inget tålamod med någonting.
Har blivit rejält less på Petter flertalet gånger idag. Dels har han kommit in i nån form av period av bebispratande. Det får mig att tända på alla cylindrar när en 6-åring pratar som en tvååring. Sen lyssnar han ingenting. Drar i Maja som fäller ut varenda klo hon har och fäster sig i möblerna. Avskyr ljudet av kattklös på möbler och mattor.
Sen är han allmänt högt och lågt och tjatar, pratar, hoppar och lever om.
Känner mig stressad över att vi borde hälsat på fan och hans moster nu när det varit några extra dagars ledigt. Det har ju inte blivit av. Eller jo, vi har hälsat på eller blivit påhälsade. Idag var vi till Storhögen och hälsade på farfar. Jättetrevligt verkligen men så jäkla tröttsamt oxå. Men det är ju flera vänner som borde hälsats på.
Samtidigt så har vi ju det här med min energi till socialiserande. Som jävla vanligt. Jag har inte orken att hälsa på vänner/familj varenda lediga dag vi har. Det är nog jobbigt att behöva åka på affären oftast. Känner mig stressad över att jag klyvs mellan att vilja men aldrig har ork. Skitjobbigt faktiskt! Antar att det är extra smått om energi just nu när jag är smällgravid. Det blir nog liiiiite bättre när Lill-knoen anlänt.
Annat som gör att min stubin är kort är denna jävla nästäppa! Fy helvetes jävlars skithelvete! Är så less på att känna det som jag ska kvävas av att hela jävla huvudet känns täppt. Det är ju inte så att det varit nästäppa bara ett par veckor heller utan det kom redan i typ v 16. Dessutom känns det som mina egna pattar ska rulla upp över snoken och kväva mig när jag ska sova. Magen trycker upp allt i ansiktet. Jävla gnäll jag vet men det är inihelvetes irriterande att aldrig kunna andas som folk.
Sen är det 100 grader varmt här inne och jag får inte ställa upp dörren för då fryser alla andra ihjäl. Förstår dem, vanligtvis är jag ju värsta fryslorten av alla. Men nu sväller jag direkt från morgonen. Svullnaden gör dessutom att jg blir ännu mer täppt i snoken :(
Hoppas att det är hyfsat lugnt på jobbet nu under mina två sista veckor för jag har helt och hållet noll tålamod till att stressa mer. Känns som en evighet innan jag slutar jobba och ägnar dagarna åt att vila. Nattsömnen är helt fucked upp nu. Kan knappt sova alls på nätterna så att kunna vila på dagarna känns som ett nödvändigt ont snart.
Sorry klaget! Men så är det nu. Just idag. Jag är inte färdig med graviditeten, den vill jag fortfarande vara med om så det är inte så att jag mår jättedåligt precis. Det är bara det att jag behöver vila.
Bäst att lägga ner skrivandet för nu. ;)