Skapande och vård av barn

Kom av mig igen... I lördags var det en riktigt jäktisk dag. Började med en promenad på 5.8 km. Vädret var helt fenomenalt. Solen sken och värmde så skönt. Gick skoterleden genom skogen. Den är nästan helt upptinad så risken att möta en skoter kändes rätt mager. Vad jag däremot var rädd att stöta på var någon björn. Är helt säker på att jag såg björnspår. Stora som tallrikar var de. Fick björnfrossa delux och tog landsvägen hem igen. Skulle tro att björnarna är sura nu när de i så fall är alldeles nyvakna, hungriga och med sovfrilla.

Åkte till Jenny på eftermiddagen och blev bjuden på sååååå god mat! Pastasallad med varmrökt lax. Alltså hur bra får man ha det?!?! Så himla kul att träffa fröken fin, vingmuttern Attakk och Dan. Även om Dan höll sig i bakgrunden och "såg ut" att jobba med annat. Tror han satt med parabolöronen och lyssnade så gott han kunde ;)

Skaparverkstaden hos Paula var riktigt mysig. Vi fikade. Faktiskt tror jag vi fikade och tjattrade mest och skapade lite sådär, men skit detsamma, kul var det. Vi drog orakelkort och mitt stämde mycket bra. Nåt med rörelse. Minns så klart inte mer ;)
Åkte hem med mängder av positiv och lycklig energi. <3

Natten mot igår vaknade jag av att jag trodde sängen stod i brand. Såklart gjorde den inte det, men Petter däremot. Ojojoj sån liten febertuss. Fick ett rabiesanfall över att mottagningen på telefonerna är helt obefintlig i denna by när jag försökte ringa jobbet och meddela vab. Det är såna där saker jag bara inte har tålamod med kl 4.15 när jag bara vill krypa ihop i sängen och hålla om lilleman.
Kom fram efter sådär 178 försök och framförde mitt ärende så fort jag kunde.

Fick ett sms från mamma på morgonkvisten med ett besked som trots att det var väntat, ändå var sorgligt. Fick lite svårt att somna om, men lyckades och vi sov till kl 8 jag och lilleman. <3
Har ju svårt att "bara" sitta och mysa en hel dag så jag planterade mina tomat- och gurkfrön samt satt om en blomma. Nu ser jag fram emot att se hur det gror :)

Utsikten mesta delen av dagarna...

Har vabbat även idag. Petter har varit riktigt hängig vilket inte är så konstigt. Med närmare 40 graders feber hade då i varje fall jag varit övertygad om en nära stående hädangång. Barn är som regel inte lika medtagna men han har ändå varit riktigt risig idag. Klagar över smärta i hela kroppen. Låter som influensa, men han är ju snorig också. Det är en pina att tvinga i honom febernedsättande eftersom han sparar den i munnen och sedan sprayar allt i sin närhet med halvsmält värktablett. Irriterande. Han förstår att han ska ta dem men tycker de smakar perkele. Vilket jag förstår, för de brukar smaka satan, men ändå. Två ombyten i tvätten och noll värktablett i ungen är dagens bedrift.

I lördags köpte Henke en ny skrivare och jag skulle ljuga om jag blev överlycklig. Alltså, visst, en skrivare kan vara bra att ha men inget jag prioriterar. Alls... Så jag muttrade väl en aning över vart fanskapet ska stå (vill icke ha den synlig och i vägen) och ifrågasatte varför han var tvungen att impulsköpa en sån.
Idag har jag roat mig med att byta knoppar på skåpen i badrummet. De gamla var så jäklarns tråkiga och inte snygga alls. Så jag beställde nya. Vackra porslinsknoppar i vitt med blå blomster. Assnyggt tycker jag, helt onödigt enligt Henke som numera anser att vi snart bor i "ett dockhus". 

Klaget jag hade över hans skrivare bet mig i arslet idag ;)

Det är helt klart en väldigt tydlig indelning i vem som köper vad i detta hushåll. Allt som innefattar inredning, att skapa ett hem, det sköter jag. Hade Henke tagit hand om det skulle vi haft skrivare, modem eller tv-dosor i fönstren. Gardiner skulle knappast vara prioritet och blommor något våldsamt exotiskt. Så, jag handlar inredning, planerar och drömmer. Han handlar sånt som jag inte alls ser vitsen med förrän precis när jag står där och behöver det. Typ skruvmejslar, hammare, skrivare, spolatvätska till bilarna med mera med mera. Antar att vi kompletterar varandra rätt bra ;)

Före

Efter

I morgon vankas jobb i varje fall. Det är Henkes tur att vabba resten av veckan. Jag önskar att jag kunde pensionera mig nu, älskar att vara hemma, men, när jag blir tvungen att vara hemma på grund av vab eller egen sjukdom så kryper det i kroppen. Känner mig alltid som en bov för jag vet ju hur vår arbetssituation ser ut. Vet att man inte ska känna så och att mina vänner på jobbet inte alls tänker så, men känslor råder man inte över.

Eftersom jag lider av uttråkning när man inte "får" göra saker utan ska hålla sig hemma och inne så har jag dokumenterat mina fina tulpaner :)

Utsikten från sovrumsfönstret i går morse