Det vackraste jag har

Innan Selma kom var jag så jäkla bestämd med hur och var ho skulle sova. Självklart i egen säng och hon skulle ligga där och sova middag. Har inte blivit så. Alls. Istället sitter jag i soffan med Sillerippen liggande mot bröstet. Så enormt mysig. Jag vill ha henne nära nära. Jag älskar att kunna lukta på hennes lilla Skalle-Per frisyr och höra hennes andetag. Ibland kan jag sakna henne när hon lagt sig för att sova natten. <3

Petter har börjat första klass. Sjukt! När blev han så stor?! Han är så taggad på att lära sig och igår kom han hem och berättade om vad han lärt sig <3 Sjukt mallig. 

Ännu mer sjukt känns det att Julia börjat andra året på gymnasiet o.O Har sagt det förut och säger det igen, när blev hon en sån stor människa?! 

Ibland slås jag av overklighetskänslor. Dessa tre människor som jag burit inom mig, som jag följt från första stund. Tänk att de varit så små! Tänk att de fått plats i min mage. Tänk att de är självständiga individer med humor, känslor, tankar. Svindlande!