Mmmmm

Läste en intressant notis om mjölk och mjölkdrickande i Expressen nyss. Kände genast att jag ville dela och hurra. Sen kom jag på att näe, jag orkar inte försvara min inställning till mjölkdrickande från rabiata svenskar som häller i sig mjölk för att få starka ben. Skitsnack anser jag då man gott och väl får i sig tillräckligt m kalcium genom sin normala kost om man nu inte helt uteslutit mjölkprodukter o ost ur maten.

Jag dricker mjölk men helst inte. Det känns onaturligt att hälla i sig. Till mat är vatten det bästa att dricka.

Så nu har jag fått ur mig lite ;)

Regn och mörker

Ikväll ligger Henke ute. Han är någonstans i Norge och kommer hem i morgon (hoppas jag). Här råder tystnaden och mörkret. Har nästan inga lamor tända utan eldar ljus som en regelrätt dåre. Regnet smattrar mot rutorna och en flygjävel håller på att testa mitt förstånd på riktigt. Borde inte de fanskapen ligga som flugmumier vid det här laget?

Kunde inte hålla mig... När det kommer till popcorn så är min karaktär obefintlig. Ja ni kan ju gissa vem som hetsätit i sig en hel skål på mindre än 10 minuter.
Snälla tomten, jag önskar mig en karaktär i julklapp. Tack!

Tankar

Jaha så var hjärnan igång igen då. Tankar tankar tankar. Jag önskar att jag kunde stänga av. Att inte bry mig i allt utan bara glida med. Men det är inte så jag är.
Just nu känns det som allt är för mycket. Det är för mycket folk överallt och det är för mycket ljud. Jag orkar inte med! Det är nästan omöjligt att koncentrera sig på saker och ting när det hela tiden tjattras, garvas, gnolas och allmänt bara låter. Hur gör man??? Jag blir så otroligt störd men vet inte hur jag ska säga det. Toleransen för att man åtminstone vill slippa att folk nynnar eller spelar radio är ju noll. Det ska man klara av. Det är ju det normala...
Jag vet helt ärligt inte hur jag ska kunna förklara för folk att jag är sanslöst ljudkänslig. Det är dessutom svårt att förklara precis vilka saker som stör mig. Jag kan tolerera musik om det är musik jag gillar annars blir det total syntax error. När någon smågnolar eller nynnar då blir jag så sjukt irriterad och tappar allt koncentration men hur säger man det? Ljud gör mig stressad och vissa ljud "triggar" igång mig och beroende på vad det är som "triggar" så blir reaktionen därefter. Ibland blir det ok, ibland svartnar det.
Ibland känner jag mig så jävla misfit och konstig. Jävulskt svår och omöjlig. Och ja, det kan jag hålla med om för en sak ska ni veta, det är fanimej inte lätt att leva med mig själv heller.
Jag reagerar inte för att vara elak, omöjlig eller bara för att. Jag önskar att jag inte var sån här. Verkligen, jag önskar det. Men det är inte så lätt.

Just nu känner jag mig så jäkla emo. Att måsta vara på jobbet gör att jag inte över huvudtaget orkar umgås varken på kvällar eller helger. Det finns ingen energi. I lördags är typexemplet. Jag fick nästan panik när energin helt plötsligt tog slut. Det är vidrigt att bli sån när man är hos någon och hälsar på och de andra i familjen inte alls känner någon stress. Jag blir irriterad och frustrerad för jag måste hem NU! Det drog ju ut hos stor-Petter i lördags innan i väl kom därifrån och ja...

I helgen ska vi fira Petter. Eller på snödag. Även fast det bara är familjen så känner jag enorm stress över det. Det kommer såklart bli kul men jag kommer inte kunna smita.

Nu är det snart dax för BB. Är sjukt sugen på popcorn...

Helgen i korthet

Hade ett inlägg påbörjat från i fredags men det blev aldrig färdigskrivet. Vi var ju bortbjudna på middag hos Jenny och Dan och det var så fantastiskt trivsamt så vi kom inte därifrån förrän sent. 

Maten var goooood! Röding i het gräddsås och hemgjort potatismos. Jäklar i min lilla låda vad vi åt! 

Hade kunnat stanna hela natten och fortsatt surra för det var så himla mysigt och kul men Petter den lille kanaljen dormade av i soffan vid 21.30 så då var det läge att tänka på hemresa.

Lille Attakk

Jenny <3

Dan

Igår var vi på öppet hus på Torsta. Fick en rundtur i ladugården. Där fanns Urgulliga små kalvar som jag gärna gullat mer med, kossor som slickade mig på ryggen, en ko som hade dålig höft och knappt kunde stå och som fick mitt hjärta att blöda och ögon att tåras. Jag gillar kossor och jag gillar ladugård å så men jag är helt och hållet för blödig för att klara av att se djur ha ont, gå till slakt, ha sår mm mm och oundvikligen blir det så. 

Prepp inför besök hos kor och kalvar

Efter Torsta åkte vi till Stor-Petter och hälsade på. Himmel så fint de bor mes fantastisk utsikt över Storsjön. Henke köpte med fikabröd så vi svullande som regelrätta svin ;)

Henke kommer mörda mig nu ;)

StorPetter och LillPetter

Tyvärr blev det för mycket för mig med både Torsta och besök vilket resulterade i en trötthet som inte går beskriva i ord. Tappade all lust att göra någonting alls och därför slutade eftermiddagen lite sisådär. Somnade som en sten när vi kom hem.

Idag har vi städat och nu ikväll hälsade jag på hos A-K. Hur trivsamt som helst. Det fanns mängder av saker att prata om såklart. Även där kändes tiden för kort! Fan att det alltid ska vara så! Vi får se till att dejta snart igen <3

Hungry ´n shit

Märks att vintern är här. Inte bara det att snön har vräkt ner så allt är vitt och kladdigt utan min hud är torr som fnöske. Nu är händerna sådär härligt fnasiga och fingertopparna torra. Det känns så jäkla vidrigt att röra på vissa material när det känns som man har hullingar på fingertopparna som lixom fäster som kardborreband. Hänger ni med på hur jag menar?? Som när man drar med fingrarna över till exempel sånt där slinkigt tyg, vad heter det?! Satin?? Fy fasen så otrevligt det känns med fnasiga fingertoppar. Inte för att jag har någonting tillverkat i det materialet men det var det enda jag kom på just i skrivande stund.

Igår fick vi finfrämmande av Sandra och kidsen. Himlarns trivsamt. De käkade middag här och sen hade vi snattermaraton i soffan i några timmar. Varför är man mest i babbeltagen när det är dax att avbryta? Hur som helst så var det väldigt kul att få rå om dem <3

Alltså jag tänker på att äta hela tiden... Att bestämma sig för att lägga om kosten, eller egentligen dra ner på storleken på portionerna, får mitt primitiva jag att reagera som om jag inte kommer få äta alls hädanefter. Det värsta är ju att jag egentligen inte vill göra denna förändring...

Köpte lite Halloween-pynt till Julia idag så nu har hon förvandlat sitt lilla krypin till en krypta med spindlar både här och där. Även Petter fick sitt rum pyntat. Ibland kan faktiskt Julia och Petter hålla sams och ha kul tillsammans. Många är inte gångerna, men rätt som det är.

Karaktär å sånt

Hoppsan! Ibland kan såna där småtrista kvällar när jag sitter och smådeppar över hur jäkla enformigt och kravfyllt (upplever jag ibland men är dock inte så) mitt liv är helt plötsligt bara tvärvända och hux flux ska två roliga saker hända!

Hade bjudit hem Sandra och kidsen på middag idag men eftersom mitt sms tydligen försvann nånstans i yttre sms-rymden så fick hon det aldrig och ja... Så, i morgon kommer barnen och Sandra och busfröna och äter här :)

Precis när jag och Sandy planerar som bäst kommer ett sms från gostruten Jenny. Hon ville minsann bjuda oss på röding! Åh himmel, jag drunknar i snålvatten! På fredag kväll ska vi dit. Yuuuuum!

Så har jag A-K som jag ska hälsa på. Henne har jag inte bestämt dag med ännu men det måste bli snart!

Skrev ju för några dagar sedan att jag och Henke ska göra lite förändringar vad gäller detta med att skotta in i foderluckorna. Igår var första dagen. Inget godis/snax/kakor/glass mm på vardagar utan endast på lördagar. Sket sig ju på direkten för min del iom att vi hade planeringsdag på jobbet igår och där var det förmiddagsfika (som visserligen inte var några fel på), godis och frukt att knapra på så vi hade något att syssla med under själva planeringen.

Så var det dax för lunch. Trerätters. Ja men fint att vi (jag och Henkidor) bestämt att minska ner storleken på portionerna som varit i storlek passande skogshuggare. Jag åt mig ner i paltkoman. Såklart. Förrätt med både inlagd sill, potatis, ägghalvor (hade ju kunnat räcka med en men ja...), surdegsbröd. Varmrätten var lax med potatis och sås. Storleken på tallrik var som ett mindre flygande tefat. Gott som sjutton, slickade nästan tallriken. Ja och så var det kaffe på maten. Med tillhörande tårta och chokladkaka. Karaktären lös med sin frånvaro och både tårtan och chokladkakan damp ner i tarmen.

Det kändes långt att rulla en trapp uppåt sedan...

Efter lite grupparbetabde och skratt så var det eftermiddagskaffe och otippat nog, mocckarutor modell groteskum gigantum till. Så stora att jag helt ärligt inte känner en enda människa med en trut stor nog att kunna gapa över den (och då kan jag upplysa att jag känner ett gäng folk som är hyfsat stora i käften). 

Klart jag åt upp en till kaffet.

Gårdagens middag blev jättegod och det där med mindre portioner var mycket väl bortglömt.

Jamen då går vi till dagen idag då. Helt ok vad gäller morgonfika och lunch. Sen spårade det ut igen. En jobbarkompis hade bakat till eftermiddagsfikat. Jag är inte så himla storbjuden...

Ikväll har jag ätit ätit och ätit. Det. Finns. Ingen. Botten!!! 

Jag äter och hetsar som om jag är uppfödd med 12 syskon och fått slagits om varenda smula.

Detta blir några jobbiga dagar innan jag detoxat mig så pass att jag inte hungrar efter popcorn, godis, kakor, hårdbröd mm mm :(

Nu ska jag ringa farfar och kolla läget och sen ska jag tänka på nåt gott och titta på BB.

Trött och less

Ojoj nu är jag trött. Trött och less är en superdålig kombo. Sitter och irriterar mig på allt! 

Tänk om folk bara visste hur många tankar detta miniatyrhuvud har. Hur mycket åsikter och funderingar. Ni skulle fan bli mörkrädda! 

När jag är trött och less behövs nästan ingenting för att min hjärna drar igång. Jag stör mig på allt.

En sak som irriterar mig alltid är folk som gnäller över att deras vänner inte hör av sig men själva inte ens kan svara på ett simpelt sms. Då får det vara från min sida. Är så jävla färdig med att krusa. Ej besvarade sms (när det sker gång på gång) ser jag som en avslutad vänskap. 

Jag är jävulskt dålig på att höra av mig till mina vänner, det vet jag. De vänner jag helst umgås med vet det. De tycker om mig ändå. Däremot svarar jag alltid på sms (dock inte alltid samtal då jag avskyr att prata i telefon). Visst kan det ta lite tid ibland, men oftast inom några timmar.

Sen har jag mängder av andra saker jag retar mig på, men de tänker jag inte skriva ut för jag har helt enkelt ingen lust att förklara varför de stör mig så mkt.